”De smarta lärde sig snart att om de använde alla sina förmågor skulle de få både sina chefer och medarbetare emot sig. Det enklaste var då att bara fokusera på den egna uppgiften och inte bry sig om helheten.”
”Lärdomen är att funktionell dumhet inte är något som bara drabbar människor med begränsade förmågor. Människor kan vara hur välutbildade och smarta som helst men kan ändå sluta att reflektera och börja göra dumma och idiotiska saker. Förutsättningen är vanligen en ledning som stänger dörren för en öppen kommunikation i organisationen.”
På arbetsplatser som styrs av funktionell dumhet gäller uppenbarligen att man inte ska utmana status que, sköta sitt och inte vara för duktig…
På en sån arbetsplats blir det nog problem om man beslutar om för drastiska förändringar och blir du utsedd till att hjälpa till att genomföra dem är det nog oundvikligt att du blir ogillad av dina kollegor och de chefer som inte är för förändringen om vissa av dem är emot den.
Funktionell dumhet kan leda till otäcka saker och dysfunktionella arbetsplatser, eller till och med att man halkar så långt efter att man blir nerlagd eller går i konkurs.
Funktionell dumhet i ledningsgrupper
”Det vanliga är att obekväma situationer inte diskuteras i ledningsgrupper och de flesta är omedvetna om sin Skilled Incompetence och det Argyris kallar Defensive Routines, metoder för att undvika obehagliga situationer.”
En intressant artikel om vad funktionell dumhet kan leda till i ledningsgrupper talar denna artikel om, och det är riktigt horribla felbeslut som kan sänka ett företag.
Ett koncept alla chefer borde sätta sig in i och börja motverka.
Funktionell dumhet fördummar hela samhället
”Värdegrundsformuleringar är ofta bara floskler menar Alvesson som kritiserar det ängsliga debattklimatet i Sverige och rädslan att inte passa in. Han hävdar att vi lever i en tid när försiktighets- och feghetskultur tenderar att bre ut sig. Kritiskt tänkande, realistiska slutsatser och verklighetsförankring får stå tillbaks för önsketänkande, godhetsposerande och pk-signalerande.”
Hur funktionell dumhet och okritiskt tänkande infantiliserar samhället
Funktionell dumhet är ett intressant fenomen som leder till saker som trafikverks skandalen, resursslöseri, ineffektivitet, intolerans mot avvikande åsikter, stagnation,politisk korrekthet, åtgärder för syns skull till ingen nytta och andra mindre bra saker för organisationer.
En inställsam och falsk ja-sägare kultur där ingen vågar vara avvikande eller säga till när något riskerar gå väldigt fel kan få skutan att segla på grund, sen är det nog inte så bra för innovationskraften heller vilket är rätt viktigt i dagens snabbrörliga värld.
Han vill bekämpa funktionell dumhet på jobbet
Var försiktiga när ni genomför organisations förändringar
”För att öka kvaliteten i organisationsförbättrings-försök och minska risken för ekonomiskt dränage, besvikelser och allmänt kvacksalveri listas här sju kritiska hållpunkter, som kanske kan bidra till reflektion och motivera till skarpare och mer genomarbetade ambitioner och projekt.”
Om ni efter att ha läst på om funktionell dumhet insett att ni sopat problem under mattan under allt för lång tid och behöver genomföra organisatoriska förändringar så läs denna artikel först för det finns fällor som riskerar göra det till en papperstiger.
Det är nämligen så att verksamhetsutvecklare och organisationskonsulter är lite för förtjusta i teoretiska modeller så deras pappers produkter kan vara bortkastade då verkligheten är rätt komplex.
”Organisationsförbättring bör ske med sans och balans”
Agilt ledarskap är kanske botemedlet mot funktionell dumhet
”Too often advice gets boiled down to a one-liner. We see these a lot on slide decks, on Twitter, and in news headlines. Does simply telling a team to “have courage” help?”
Agile Guru – Telling is not Leading or Coaching.
I en organisation som styrs av funktionell dumhet kan det ibland vara svårt att få agilt att fungera då agilt på många sätt är motsatsen och kanske botemedlet… men väl värt det om man tar sig tiden som krävs för att skapa den öppna och raka kultur och tillitsbaserade ledarskap som agilt kräver för att fungera bra.
Ni som funderat över funktionell dumhet och de negativa effekter det får för en organisation och kanske insett att er organisation behöver en rejäl remake för att gå från att vara ineffektiv och styrd av funktionell dumhet till en välfungerande arbetsplats undrar säker över hur det ska gå till om de flesta åtgärder man normalt vidtar är bortkastade?
Agilt ledarskap
”Det måste finnas tillit mellan ledning och medarbetare, och ledarens roll blir mer att finnas till hands för coaching och inspiration. Gränsen mellan chef och medarbetare suddas allt mer ut när det kommer till det agila ledarskapet.”
Svaret i It-verksamheter och säkert många fler är agilt och agila teambuilding principer för dessa kräver en rätt platt, öppen och prestigelös organisation med högt i tak och är ett botemedlet mot funktionell dumhet.
Fast i denna artikel verkar missuppfattningen om multi-funktionella medarbetare har smugit sig in för det är fortfarande så att man primärt är specialiserad på något men även har kännedom om andra områden och det är teamet som helhet som är multi-funktionellt.
Funktionell dumhet kan däremot göra det smärtsamt att gå över till agilt för en organisation, men i dagens snabbrörliga värld tror jag det är oundvikligt.
Den traditionella hjältechefen som ofta ses som den viktigaste kommer bli mer och mer överflödig i framtiden då fler och fler organisationer kommer gå över till agilt och tillitsbaserat ledarskap som till stor del plattar ut pyramiden.
Vill ni gör karriär som chef i framtiden så kommer det kräva helt andra talanger och innebära andra saker än det gjorde under fedoalismen och industrialismen.
Alla agila idéer går går kanske inte heller att applicera rakt av utanför it branschen men konceptet som helhet gör det.
Agil team building för agila ledare
”Team building is about much more than trust falls and holiday dinners. It’s about getting shit done with people you can count on. Here’s how to do it.”
The ultimate guide to effective team building activities
Atlassian som gör det digitala kanban och scrum board verktyget jira för agila team har sammanställt en väldigt bra guide till agila team building principer som man kan lära sig mycket från.
Börja på toppen med att införa tillitsbaserat ledarskap
Sammanfattningsvis visar dessa tre studier följande:
- Att våga lita på medarbetarnas vilja och förmåga kan vara en framgångsfaktor.
- Tilllitsbaserad styrning kan leda till lojala medarbetare som i hög grad är både motiverade och ser till organisationens bästa.
- Bristen på tillit mellan centrala aktörer kan allvarligt försämra förutsättningarna för samarbete, kreativitet och konstruktivitet i komplexa och känsliga processer.
- Bristande tillit och en omfattande granskning kan leda till att fokus förflyttas från att utföra det jobb man är satt att utföra till att hantera granskningen som sådan.
Tillitsbaserad styrning låter ju bra, men fungerar det verkligen i praktiken? | av Göran Nilsson
Att bli fullt agilt kanske inte är lämpligt på alla företag men tillitsbaserad ledning är det kanske så man kan alltid börja med det, men agilt är ett koncept där detta redan ingår.
Jag tror i varje fall man måste starta på toppen där högsta ledningen bestämmer sig för att t.ex. som ett första steg införa tillitsbaserat ledarskap och diskussionsvänligt klimat, och även själva följer det och sen tar det steg för steg.
Men det kräver också en hel del prestigelöshet där man får vara beredd på kritik och mothugg och öppna diskussioner med sina medarbetare och kollegor i sakfrågor.
Även om man inte alltid kan få rätt eller har rätt så ska man kunna komma med förslag, diskutera saker, ta upp problem och i bland ge kritik utan rädsla för repressalier.
Fördelarna är att folk känner sig hörda och sedda och att man får input och synvinklar man annars hade missat vilket leder till bättre beslut och lösningar.
Sen finns förstås de som aldrig accepterar någon annan åsikt än sin egen så dessa kan man i bland bli tvungen att köra över när de är fel ute, så verkligheten är komplex.
Tillitsbaserat ledarskap är på väg att införas i offentlig sektor
Det verkar som att tillitsbaserat ledarskap är på väg att införas till och med inom offentlig sektor, sen får vi se hur lång tid det tar och hur väl genomfört det blir.
Chefer av den gamla prestigebundna toppstyrande sorten och de som är av slicka uppåt och sparkar neråt sorten kommer nog få det svårt, men kommer inte ha något annat val än att anpassa sig.
De sju principerna som vi tog fram till det tidigare betänkandet är:
- Tillit: Sträva efter att som utgångspunkt välja att lita på dem du samarbetar med och ha positiva förväntningar.
- Medborgarfokus: Sätt medborgarens upplevelse och kunskap i fokus och försök förstå vad medborgaren sätter värde på.
- Helhetssyn: Uppmuntra alla i styrkedjan att aktivt och gemensamt ta ansvar för helheten och samverka över gränser.
- Handlingsutrymme: Delegera handlingsutrymme och välkomna medbestämmande, men var också tydlig kring vem som har mandat att göra vad, och skapa goda förutsättningar för medarbetarna att klara sitt uppdrag.
- Stöd: Säkerställ ett verksamhetsnära och kvalificerat professionellt, administrativt och psykosocialt stöd i kärnverksamheten.
- Kunskap: Premiera kunskapsutveckling, lärande och en praktik baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Öppenhet: Sträva efter öppenhet genom att dela information, välkomna oliktänkande och respektera kritik.
De har tagit fram sju vägledande principer som i korthet summerar tillitsbaserat ledarskap men en chef måste ha djup förståelse för vad dessa principer innebär i praktiken, så sätt igång att läsa in er på agilt ledarskap för där har tillitsbaserat ledarskap redan praktiserats i drygt 20 år.
[…] Funktionell dumhet och okritiskt tänkande skapar ineffektiva organisationer – Agilt ledarskap är… […]
GillaGilla