Vi har lagar som är direkt omoraliska och behöver ändras

”När någon debattör kritiserar den syn på rättssamhället som dessa domslut är ett uttryck för infinner sig så gott som alltid jurister som anför att domsluten är riktiga eftersom de ligger i linje med rådande lagstiftning, och då ingen moral kan existera utanför lagen finns inte heller något skäl att kritisera domsluten på moraliska grunder.”

Den omoraliska staten

När det gäller lagen så har vi den intressanta filosofiska och moraliska frågan om de flesta fällande domar i vissa sorters mål verkligen är korrekta moraliskt och förnuftsmässigt sett.

Lagar har objektiva och subjektiva rekvisit som måste uppfyllas.

”Rekvisit är en term som används inom juridiken. Varje lag ställer normalt upp ett antal villkor. För att en lag skall vara tillämplig krävs att något eller alla dessa villkor är uppfyllda. Dessa villkor kallas rekvisit. Rekvisit förekommer inom lagar på alla juridiska områden såsom statsrätt, processrätt, straffrätt och civilrätt.”

Rekvisit

Problemet är att rekvisiten är för breda för vissa typer av brott som olaga hot, ofredande, nödvärnsexcess, hets mot folkgrupp och numera kanske även våldtäkt då den lagen blivit väldigt bred och lätt kan missbrukas i hämndsyfte.

Sen har vi det subjektiva rekvisitet som handlar om förövarens uppsåt och syfte och är en helt subjektiv bedömning från domstolens sida i många fall, och deras slutsats kan bero mer på vad de vill tro än vad de har skäl att tro.

Det kan bli hur fel som helst eftersom de som sitter i en rätt bara är vanliga människor (inklusive juristerna) med fel, brister, sympatier och känslor som alla andra.

Dessa lagar är inte rättssäkra eftersom de tillåter en allt för hög grad av subjektiva tolkningar från domstolens sida så det kan slå lite hur som helst.

Det finns en del lagar som är rättsosäkra och tillåter för mycket att räknas som brott mot dem och kan få rent absurda konsekvenser som är direkt omoraliska och går emot sunt förnuft, och lätt kan missbrukar både av målsägare i hämndsyfte, och i de fall rättsväsendet inte beter sig hederligt och opartiskt utan hellre vill fälla än fria.

Många lagar är helt enkelt för breda i sina rekvisit eller tillåter för subjektiva tolkningar och kan få direkt omoraliska konsekvenser.

Vi har tyvärr lagar som är direkt omoraliska

”Varför straffar vi egentligen? Med sekulariseringen försköts straffrätten från en teologiskt inspirerad rättvisemoral till en socialetik i samhällsnyttans tjänst. Därmed uppstod också ett vanskligt avstånd mellan straffsystemet och våra vardagliga moraliska reaktioner.”

Strafftänkandet har vänt ryggen åt moralen

Men även massor av lagar som ger förövarna alldeles för låga straff och skadestånd i relation till den skada de ställ till med sina brottsliga handlingar, så problemet i Sverige slår åt bägge håll.

Vi har även lagar där rekvisiten tillåter för mycket att räknas som brott så folk kan bli dömda för de mest absurda saker, som till exempel att de skällt ut någon som betett sig väldig illa mot dem och krävt att denne står för det den gjort, eller försvarat sig mot en knivbeväpnad, psykotisk knarkare som trängt sig in i deras hem och tänkt döda dem.

Lagarna om ofredande, olaga hot och hets mot folkgrupp kan även lite för lätt missbrukas av aktivistiska eller korrumperade personer inom rättsväsendet eller dina fiender om du läst lusen av dem, då dessa lagar både är för breda och otroligt subjektiva.

Målsägare kan ibland komma undan med att påstå nästan vad som helst om hur kränkta eller hotade det kände sig eller trodde sig vara beroende på hur partiskt rättsväsendet är till förmån för denne , vilket ni kan läsa mer om i nedan inlägg.

Vårt rättssystem och våra lagar har stora brister och är ett rätt trubbigt verktyg där de som stiftar lagarna och även de som gör bedömningarna vid deras tillämpning bara är människor av kött och blod som ibland begår misstag, agerar för känslomässigt eller beter sig direkt korrumperat.

På grund av alla dessa saker kan det bli så olustigt att även om en dom juridiskt sett är korrekt så kan den moraliskt sett vara ett renodlat justitiemord där man dömt någon för ett brott som denne moraliskt sett inte begått.

I dessa fall är det de aktuella lagarna det är fel på då dessa antingen i sin helhet är omoraliska eller tillåter för mycket att räknas som brott enligt dess rekvisit.

Just denna filosofiska och moraliska aspekt av olika lagar och deras rekvisit i sig verkar våra lagstiftande politiker inte ha funderat tillräckligt mycket på, för det är människor som stiftar lagarna och andra människor som tolkar och tillämpar dem.

I till exempel Nazityskland fanns många extremt omoraliska lagar som rättsväsendet upprätthöll utan knot, och så är det även i Sverige även om vi inte har riktigt lika omoraliska lagar och tillämpningar av dem.

Sen spär korruptionen, partiskheten och godtyckligheten som även den är ett problem inom rättsväsendet på problemen rejält.

Det finns en del gränsdragningsproblem när samtyckeslagen ska tillämpas

”Sammantaget visar Brås genomgång att det finns ”en del gränsdragningsproblem” när lagen ska tillämpas, och att det framförallt är i domarna för oaktsam våldtäkt som svårigheterna aktualiseras.”

Markant ökning av fällande domar med nya samtyckeslagen

Just därför är t.ex. de sänkta kraven på vad som räknas som våldtäkt och samtyckeslagen som kommit faktiskt riktigt rättsosäkert och leder till att moraliskt sett oskyldiga kan bli dömda för oaktsam våldtäkt baserat på enbart subjektiva påståenden och rena missförstånd.

”Sällan uppmärksammas idag fenomenet ”post-orgasmic regret” (POR, ånger efter orgasm, eller ånger efter samlag), vilket leder vissa kvinnor till att betrakta det som tidigare varit ömsesidig sex till att känna olust, vilket kan leda till en känsla av att det varit påtvingat eller att rättfärdiga sig själva genom att se sig som offer.”

FELAKTIGA/FALSKA VÅLDTÄKTSANMÄLNINGAR

Sen finns även fenomenet post-orgasmic regret så man är nästan tvungen att vara spik nykter och spela in ett samtycke på sin mobil där man i detalj specificerar vad man går med på som hur länge, hur många gånger, hur avancerat, hur hårt o.s.v. och det blir väldigt knystat och konstigt.

”Advokat David Massa på Youtubekanalen Advokatsnack höll en föreläsning för poliser. Bl. a berättar han om ett fall han hade där en man stod anklagad för våldtäkt. Fallet verkade solklart med ”god” stödbevisning bestående av bl. a en ljudupptagning som kvinnan gjort under våldtäkten.”

Eller i värsta fall spela in hela samlaget om man vill vara helt säker så man inte råkar ut för samma sak som killen i videon ovan, som blev utsatt för en riktigt ful och i förväg planerad falsk våldtäktsanmälan.

Så alla fanatiska feminister som anser att det inte spelar någon roll hur många män som blir oskyldigt dömda bara varenda verklig förövare döms ska förstå mig rätt så försvarar jag varken våldtäktsmän eller falska våldtäktsanmälningar utan rättssäkerheten.

Om man anser att det är okej att många som döms är oskyldiga och får sina liv förstörda bara för att inga skyldiga ska slippa undan så har man tänkt fel någonstans på vägen.

Principen om att man hellre ska fria än fälla gäller bara ibland

”Vi frågar oss varför domstolarna likt ormen talar med kluven tunga. Mannen har enligt vår mening inte fått en rättvis, saklig och opartisk rättegång. Hela handläggningen tycks ha varit inriktad på att få mannen fälld. När han sedan berättar att han till råga på allt blivit okvädad av både domare och åklagare under pågående rättegång i TR, blir likheten med rättegångarna mot motståndsmän i Hitlertyskland eller i de gamla öststatsdiktaturerna bara alltför uppenbar.”

Hellre fria än fälla

Visst är våldtäkt hemskt men det är precis lika hemskt att bli oskyldigt dömd för det, och i fallet ovan rådde starka rimliga tvivel kring målsägarnas påståenden som rätten av nån sorts känslobaserade skäl helt ignorerade så de var alldeles för partiska och villiga att tro målsägarna.

Principen om att man hellre ska fria än fälla gäller uppenbarligen bara ibland, för ibland vill en svensk rätt av mer eller mindre mörka och ohederliga skäl hellre fälla, och missbrukar då de möjligheter som finns att gå över gränsen för det som kan anses rimligt, objektivt, i enlighet med sunt förnuft och principen om att man hellre ska fria än fälla.

I fall som dessa är det den aktuella rätten som bär skulden då man bör kunna begära att de alltid ska försöka vara objektiva och opartiska i sina bedömningar och hellre fria än fälla som det heter, och inte agera på ett sätt där de till varje pris försöker få någon fälld av i bland riktigt ohederliga och partiska skäl.

Egentligen tar jag bara upp just våldtäktsanmälningar som ett exempel på den positiva särbehandlingen kvinnor ges inom rättsväsendet där beviskraven ibland är alldeles för låga och subjektiva, och lätt leder till att framförallt män blir oskyldigt eller felaktigt dömda.

Det gäller inte bara våldtäkter utan kan gälla andra typer av anklagelser med som misshandel, ofredande, hot, vårdnadstvister o.s.v.

Orsaken till att detta är möjligt beror på att dessa lagar är för breda och subjektiva, och därmed rättsosäkra, godtyckliga och omoraliska, och det missbrukas ofta av tingsrätter och hovrätter som ofta kommer undan med det också.

Domstolar ska vara objektiva, opartiska och hellre fria än fälla

”Rättspositivism betyder, mycket kort definierat, att en domare eller annan juridisk beslutsfattare i sitt juridiska beslut inte får ta hänsyn till annat än sådana regler som fått uttryck i vissa skrivna texter.”

Därför har moralen ingen plats i domstolen

Rättspositivismen innebär att det är lagarna i sig som måste vara moraliska för domstolarna ska förhålla sig helt objektiva och endast följa lagens bokstav vilket är bra i teorin om lagarna är moraliska.

Synd bara att allt för många domare, åklagare och nämndemän inte agerar i enlighet med rättspositivismen utan allt för ofta gör väldigt subjektiva bedömningar som påverkas av deras egen moral, känslor, partiskhet o.s.v.

Det leder till både oskyldigt och felaktigt dömda som till exempel när de inte gör generösast möjliga tolkning till förmån för den som agerat i nödvärn, eller gör illvilligast och negativast möjliga tolkning till nackdel för den åtalade när det gäller så luddiga och subjektiva saker som ofredande, olaga hot, hets mot folkgrupp och liknande lagar, som utom i de mest solklara fall enbart handlar om subjektiva känslor, påståenden och tolkningar av innehåll och syfte, och kan sluta i rena justitiemorden.

Sen har vi problemet med vänskapskorruptionen och politisk korruption som gör att många skyldiga slipper ostraffat undan och ibland att syndabockar utses eller att de försöker skrämma obekväma personer till tystnad, så det finns en hel del problem inom rättsväsendet som måste styras upp förutom att många lagar i sig är omoraliska och behöver ändras.

Även på grund av den mänskliga faktorn kan det i bland bli väldigt fel både moraliskt och juridiskt sett, och inte endast för att många lagar antingen är omoraliska eller för breda och subjektiva i sina rekvisit.

Ytterligare läsning på min blogg

Domstolarna behöver uppdatera synen på nödvärn och utöka den till den angripnas fördel

Vad räknas som olaga hot, ofredande eller hets mot folkgrupp

Demokrati, yttrandefrihet, näthat och sociala medier

Kvinnor särbehandlas av polis, åklagare och domstol och döms mildare än män

Julian Assange kan vara ett offer för radikalfeministisk aktivism inom polisen och svenska kyrkan