Vad räknas som olaga hot, ofredande eller hets mot folkgrupp

Det finns tre brottstyper som ni ovetandes kan göra er skyldiga till trots att ni inte ens försöker göra er skyldiga till dem eftersom dessa 3 lagar och deras bedömningsgrunder i princip helt grundar sig på mottagarens subjektiva känslor, och domstolarnas lika subjektiva bedömning av hur giltiga mottagarens subjektiva (och ibland spelade) känslor av budskapet är, och avsändarens syfte och avsikt med dem.

Ibland vill domstolar även av ren partiskhet i för hög grad fälla någon och bedömer saken på negativast möjliga sätt för att kunna göra det och begår i princip justitiemord och går emot rättspraxis.

Särskilt tingsrätter verkar ha en alldeles för låg nivå och tyvärr verkar ofta högre instanser hålla dem bakom ryggen när de begår sina övertramp så länge det inte är alltför uppenbart och endast bötesstraff utdelats, så ofta kommer de undan med det.

Hot, ofredande, förtal – vad är brottsligt på nätet?

Vad utgjorde olaga hot innan Lag 2018:1745

”4 kap. 5 § brottsbalken har följande lydelse:”Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.” (Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. Sid 94. Åklagarmyndigheten 2007)

Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott

Just brottet olaga hot och dess rätt subjektiva kriterier anser jag vara särskilt bekymmersamt eftersom det tillåter för känslobaserade och subjektiva bedömningar av domstolarna där de går emot rättspraxis och utsätter folk för justitiemord, utom då någon uttryckligen hotar att bruka grovt våld mot person eller egendom.

Detta gör att folk faktiskt kan bli bli oskyldigt dömda för olaga hot även om det inte hotar med att bruka våld mot person eller egendom ifall målsägaren lyckas övertyga en lite för känslomässig rätt om att den minsann trodde det innebar det ändå.

”För att ett hot på nätet ska vara straffbart krävs för det första att det är hot om ett annat brott.”

”För det andra krävs det att hotet är tillräckligt för att framkalla rädsla för liv, hälsa eller egendom hos den hotade personen.”

”Orden ”allvarlig fruktan” innebär dessutom att hotet skall avse en brottslig gärning som inte framstår som lindrig. Hot om misshandel av lindrigare sort, s.k. ringa misshandel, se 3:5 BrB är därför exempelvis inte straffbart.”

Vad krävs för att någon skall dömas för olaga hot?

Det finns även personer som är väldigt överkänsliga där avsändaren kanske inte visste det och därför inte kan lastas för det och inte hade avsikten att väcka allvarlig fruktan för liv, hälsa eller egendom, men domare och nämndemän är bara människor med fel, brister och känslor som alla andra som kan få dem att börja bete sig lite väl känslomässigt trots att de inte ska det.

Vad krävdes för att någon skulle dömas för olaga hot innan Lag 2018:1745?

Före lagändringen 2018:1745 så var det bara hot om grovt våld som utgör olaga hot men då det både finns överkänsliga och ohederliga målsägare och de som jobbar inom rättsväsendet ibland är antingen partiska eller för känslomässiga, så kunde de både åtala och dömda dig ändå och tänja på lagen så mycket de vågar och tror de kan komma undan med, och framförallt på tingsrättsnivå enligt nedan statliga utredning.

Detta är en form av rättsröta och korruption och i praktiken justitiemord som de ofta kommer undan med så länge övertrampet inte är för stort och det blir en massmedial skandal av det då högre instanser håller lägre bakom ryggen, så de finns på grund av korruptionen inom rättsväsendet stora möjligheter för dem att missbruka både lagen och systemet.

”Vad gäller muntliga hot har i underrättspraxis sedan mycket lång tid funnits en tendens att bestraffa snart sagt varje yttrande som kan tolkas som ett hot om brottslig gärning. Minsta rädsla eller oro har ofta ansetts uppfylla det i lagtexten angivna rekvisitet ”allvarlig fruktan”, vilket för att beteckna rädsla är ett jämförelsevis starkt uttryck.” (Integritet och straffskydd SOU 2016:7. Sid 322)

Integritet och straffskydd SOU 2016_7

Problemet är att den som då blir dömd för olaga hot utan att ens ha gjort sig skyldig till det i lagens bemärkelse för att tingsrätter tänjer för mycket på gränsen för vad som räknas som olaga hot kan bli brännmärkt som en galen våldsverkare och få sitt liv förstört i lika hög grad som Kaj Linna fick sitt liv förstör av att bli oskyldigt dömd för mord, även om denne inte blir dömd till fängelse.

”I förarbetena och doktrinen har uttryckts att det innebär att hotet ska gå ut på våld på person, som inte är ringa, eller annan skada på person eller egendom som skulle medföra lidande eller avsevärd olägenhet för den drabbade. I praktiken torde det för straffansvar förutsättas att hotet avser ett våldsbrott som inte bedöms som ringa, ett annat allvarligt brott mot fysisk integritet såsom exempelvis ett sexualbrott, eller ett hot om allvarlig skadegörelse.”(Integritet och straffskydd SOU 2016:7. Sid 332)

”En förutsättning för att någon ska kunna dömas för olaga hot måste naturligtvis vara att det kan visas att uttalandet – även om det var antytt eller förtäckt – verkligen innebar ett hot om någon allvarlig brottslig gärning som omfattas av bestämmelsen om olaga hot och att den som uttalade det hade uppsåt till att det kunde uppfattas på det sättet.” (Integritet och straffskydd SOU 2016:7. Sid 338)

När det gäller olaga hot finns egentligen bara ett sätt att förhindra att det missbrukas och leder till att oskyldiga döms, och det är att kräva att det handlar om tydligt uttalade hot om grovt våld mot person eller egendom med allvar bakom precis som den gamla lagen gjorde men domstolarna inte alltid följde.

Man måste utöka rätten till överklagande så att högre instans är tvungna att ta upp ett rättsfall till förnyad prövning även om den åtalade inte blivit dömd till fängelse utan bara dagsböter av en tingsrätter eller hovrätt, för det är enda sätta att få underrätter att sluta missbruka lagen om olaga hot.

Har ni t.ex. bara blivit dömda till bötesstraff har ni ingen chans till det i nuläget och får leva med att oförtjänt bli stämplade som någon slags galen våldsverkare i dessa fall, vilket kan sabba ert liv ordentligt på mindre orter.

Det ska med andra ord vara ställt bortom rimligt tvivel att det är frågan om hot om grovt våld mot person eller egendom innan man kan dömas för det och inte som det är nu där man kan bli dömd på väldigt lösa, spekulativa och subjektiva grunder p.g.a rättsröta och partiskt eller känslomässigt agerande från rättsväsendets sida utan möjligheter att få upprättelse om man bara blivit dömd till böter.

Rättspraxis avseende olaga hot innan Lag 2018:1745

Sättet att hota kan naturligtvis varieras närmast i det oändliga. Här skall dock lämnas några exempel på olaga hot som resulterat i dagsböter för gärningsmannen:

–AA hotade en f.d. anställd, YY, genom rusa in på hennes nya arbetsplats och begära att få vissa arbetskläder åter, varvid AA även sade att om YY inte haft ZZ som chef ”hade hon varit död för länge se-dan”. Utanför lokalen sade AA något senare att han skulle ”slå ihjäl” både YY och hennes pojkvän. (30 dagsböter).

–AA hotade sin f.d. flickväns nye sambo, YY, per telefon genom att säga att han skaffat pistol och skulle skjuta YY (60 dagsböter).

–AA hotade sin f.d. maka per telefon genom att säga till henne att hon skulle skadas eller dödas (70 dagsböter)

–AA hotade en vakt på en hamburgerrestaurang genom att säga att AA skulle mörda vakten. Enligt tingsrätten var hotet ”en kränkande fras som har uttalats i berusat tillstånd” (120 dagsböter).

”Det har förekommit att dagsböter bestämts som påföljd även om vapen av något slag använts vid hotet. Ett exempel:AA hotade sin arbetskamrat YY genom att på arbetsplatsen, ett restaurangkök, kasta en hink och lyfta en kniv (om än hållen i bladet) mot henne samt yttra ”I swear I kill you” två gånger (60 dagsböter).” (Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. Sid 282-283. Åklagarmyndigheten 2007)”

Som ni kan se av ovanstående exempel på rättspraxis avseende olaga hot krävdes det i normalfallet t.o.m uttryckliga hot om våld mot person eller egendom för att ens bli dömd till dagsböter och ändå så dömde tingsrätter i bland folk för olaga hot trots att inga olaga hot uttalats, utan bara hot om annan sorts brottslig gärning som bortom rimliga tvivel inte kommer utgöra några hot om våld.

”Andelen domar med strängare straff än böter var signifikant större då minst en av målsäganden var kvinna (52,5%) än då målsägande var man (37,6%), Ȥ2 = 4,29, p< .05.” (Domstolarnas påföljdspraxis vid vissa våldsbrott. Sid 265.
Åklagarmyndigheten 2007)

Är ni en av dem som blivit utsatt för den sortens beteende från en tingsrätt innan lag 2018:1745 trädde i kraft så har ni sannolikt blivit utsatta för ett justitiemord för ni har inte i lagens mening gjort er skyldiga till olaga hot.

Tingsrätten i fråga har av ett eller annat skäl tänjt för mycket på lagen för att kunna döma er, t.ex. för att en gråtmild kvinnlig målsägare lyckats få dem att tycka lite för synd om henne och de inte ifrågasätter hennes motiv och därmed trovärdighet i tillräckligt hög grad om hon påstår att hon trodde det utgjorde hot om grovt våld och kände allvarligt fruktan för liv, hälsa eller egendom ändå.

Tyvärr låter högre rätter som hovrätt och HD ofta tingsrätterna slippa undan med sådana övertramp om ni bara blivit dömda till böter , så det är en lag som lätt kunde missbrukas i t.ex. hämndsyfte, någon sorts aktivistiskt syfte eller p.g.a gammal ohederlig vänskapskorruption.

Olaga hot efter Lag 2018:1745

”Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt döms för grovt olaga hot till fängelse i lägst nio månader och högst fyra år.”

Utredningen Integritet och straffskydd SOU 2016:7 föreslog raka motsatsen till mig och ville att även hot om vissa brottslig gärning som inte innebär hot om våld men brott mot den personliga integriteten ska räknas som olaga hot och att det ska räcka med allvarlig rädsla för frihet och frid, och lagändringen som införde det beslutades av riksdagen i Lag 2018:745.

”För olaga hot utvidgas dessutom det straffbara området så att även hot som är ägnade att framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans frihet eller frid omfattas.”

Skyddet för den personliga integriteten stärks

Numera är alltså även hot om brott mot den personliga integriteten att räkna som olaga hot och det räcker med allvarlig rädsla för frihet eller frid, så om många domar var för subjektiva och godtycklig redan tidigare så är det 3 ggr större risk för det nu.

Vad utgjorde ofredande före Lag 2017:1136

”Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år”

Ovan ser ni den gamla lagen om ofredande men även när det gäller ofredande så har man utvidgat lagen så den täcker in betydligt fler och mindre saker än tidigare på utredningen Integritet och straffskydd SOU 2016:7 uppmaning, vilket är lite olyckligt då den redan innan var lite för subjektiv och kunde missbrukas.

När det gällde icke handgripligt ofredande som telefonsamtal, SMS eller mejl så låg nivå väldigt högt och det krävdes oftast väldigt många samtal eller meddelanden under en lägre tid innan det klassades som ofredande enligt den gamla lagen om ofredande.

Domstolarna följde däremot inte alltid rättspraxis så en hel domar om ofredande enligt gamla lagen var även de för godtyckliga och subjektiva och att anse som justitiemord, och det är det som är problemet med sådana här lagar.

Rättspraxis för ofredande före Lag 2017:1136

”I NJA 2000 s. 661 – som behandlande ett åtal mot [AH] för ofredande – fann domstolarna det styrkt att [AH] i trappuppgången utanför [VN:s] lägenhet hade riktat förebråelser mot [VN] på grund av hennes bristande hyresbetalningar och då skrikit att han ”skulle göra brasved av hennes möbler, att hennes barn var horungar, att hon var den största fittan som gått i ett par skor samt att hon var en djävla hora”. [VN:s] barn hade följt med till dörren när [AH] gjorde sitt besök och [VN:s] väninna [ME] hade inifrån lägenheten hört vad som hade skrikits.” (Integritet och straffskydd SOU 2016:7. Sid 356)

Rättsfallet ovan där en hyresvärd skällde ut en hyresgäst riktigt ordentligt och hade legitima skäl till det är direkt jämförbart med mitt hypotetiska scenario då syftet är detsamma och inte att ofreda eller såra.

En sådan här rejäl utskällning öga mot öga är även betydligt mer kännbar och påtaglig än vad en handfull mejl eller SMS som inte ens innehåller några hot om våld är.

Dessutom är en hyresgäst som är dålig på att betala hyran inte livsavgörande för en hyresvärd även om det medför stort besvär, medans de lögner personen i mitt hypotetiska scenario nedan spridit ut har ställt till stor skada som t.ex. ruinerat er, förstör ert äktenskap eller något annat riktigt allvarligt.

Bara det kan man tro bör berättigar en handfull mejl eller SMS som sänds under en kortare tidsperiod som ett försök att uppmana en person som gjort er ont att göra det rätta.

Rättspraxis för den gamla lagen om ofredande var att det krävs rätt grova kränkningar som har som uppenbart syfte att enbart kränka någon, som oftast måste upprepats många gånger under längre tid eller extremt många gånger under en lite kortare tidsperiod som någon/några månader innan det kan bli frågan om det.

Detta var ursprungstanken med den gamla lagen men domstolarna, och framför allt tingsrätter lät det glida iväg för mycket med tiden så många som blev dömda för ofredande enligt den gamla lagen blev i praktiken utsatta för justitiemord.

”HD anförde att den tilltalade hade haft ett legitimt ärende och att besöket skett vid en tidpunkt som inte kunde förväntas medföra onödiga störningar eller olägenheter. Ingenting tydde enligt HD på att incidenten uppmärksammats av någon hyresgäst eller annan utomstående person, eller att det funnits en påtaglig risk för att uppträdet skulle bevittnas av någon annan än dem som befann sig i [VN:s] lägenhet. Därtill hade det utgjort en enstaka händelse och haft en relativt kort varaktighet. Vid en samlad bedömning fann HD att handlandet inte utgjort ett sådant hänsynslöst beteende som krävs för att ansvar för ofredande skulle kunna ådömas.” (Integritet och straffskydd SOU 2016:7. Sid 356)

Som ni kan se fanns redan rättspraxis som borde berättigar era en handfull arga mejl i det hypotetiska scenariot nedan enligt den gamla lagen men av någon underlig orsak bröt ofta tingsrätter mot rättspraxis, och dömde folk för olaga hot eller ofredande även när de inte gjort sig skyldiga till det i lagens mening vilket är justitiemord.

Hovrätterna lät dem oftast slippa undan med dem om man bara blev dömd till bötesstraff för då är det nästan omöjligt att få dem att ta upp det till förnyad prövning.

Tror ni inte att polisen, åklagare, tingsrätter och hovrätter kan bete sig så partiskt och subjektivt bör ni läsa mina inlägg under kategorin rättsröta och korruption så ni vaknar upp för det kan de, och särskilt om en kvinna är målsägande och en man tilltalad.

”Om antalet kontakter genom exempelvis sms inte är påfallande högt torde det mer sällan – bara genom dess antal – bedömas som ofredande. I ett fall ansågs inte 7–8 sms och ett telefonsamtal utgöra ofredande.”

”Även telefonsamtal och sms som inte varit påfallande många har i vissa fall bedömts som ofredande. I ett fall var det fråga om ett ouppklarat eventuellt skuldförhållande mellan två vuxna syskon. Den tilltalade hade ringt och sms:at en till två gånger i veckan under sju månader till målsäganden med begäran att hon skulle betala ett visst belopp till honom. Tingsrätten fann inte att detta var ett ofredande. Hovrätten fäste avseende vid att målsäganden långt före den period som åtalet avsåg hade gjort klart för den tilltalade att hon inte avsåg att betala något. Att ändå fortsätta att kontakta målsäganden i den utsträckning som hade skett, måste enligt hovrätten anses som ett sådant hänsynslöst beteende som avses med bestämmelserna om ofredande.” (Integritet och straffskydd SOU 2016:7. Sid 359-360)

Även ovanstående vägledande dom kan vara relevant för mitt hypotetiska scenario enligt den gamla lagen om ofredande då det handlar om ofredande via elektroniska kommunikation där mottagaren gjort något fel mot avsändaren, men här är det alltså frågan om betydligt längre tid än några dagar och höll på i 7 månader, och innehållet i SMS:en kan ha varit fullt av kränkande tillmälen enbart avsedda att såra och inte bara moraliska uppmaningar.

Sedan kan det vara så att skulden inte var så stor heller så det inte är frågan om att syskonet gjort sig skyldigt till något som skadat avsändaren så allvarligt att det kan sägas var livsavgörande, som till exempel ruinerat denne eller svartmålat denne så grovt att det förstör alla dennes jobb och försörjningschanser så avsändaren tvingats leva i ekonomisk och social misär i flera år.

Det andra skälet kan vara att det var frågan om ett eventuellt skuldförhållande så det var kanske inte klarlagt om det verkligen fanns en skuld att betala, eller om syskonet som var avsändaren bara ägnade sig åt någon sorts hårklyverier angående en struntsumma.

Ofredande efter lag 2017:1136

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år. Lag (2017:1136).”

Brottet ofredande är ett brott som är alldeles för subjektivt och luddigt och kan leda till att folk blir dömda för det på väldigt lösa och subjektiva grunder om rätten är lite för partiskt eller känslomässig till målsägaren fördel.

Den nya lagen om ofredande är alltså mångdubbelt värre än den gamla för numera krävs inte mycket för att det ska räknas som ofredande, så det har blivit på en närmast löjligt låg nivå och tiden får utvisa vad rättspraxis kommer bli.

Ett exempel på hur lätt du kan bli dömd för olaga hot och ofredande

Låt oss säga du skickat några arga mail eller SMS till någon där du kraftfullt uppmanat denne att stå till svars för något den gjort mot dig som t.ex hittat på grova lögner som skadat dig svårt, vilket man kan tänka sig att många har gjort för det är rätt normalt att bli arg på personer som beter sig så.

Sen kan jag tänka mig att många i ett sånt läge kommer hota med att se till att alla får veta vilken lögnare denne är även om personen i fråga inte står för det denne gjort, och och för scenariots skull även säger att denne kommer avslöja lögnaren även om det skulle räknas som förtal och ske utanför lagen.

Där har vi då hotet om brottslig gärning som ofta fick tingsrätter att vilja fälla er för olaga hot trots att inget hot om våld finns, och därmed begick justitiemord enligt den gamla lagen om olaga hot.

Enligt den nya antagligen riskerar det säkert att räknas som hot om brott mot den personliga integriteten och skapa allvarlig rädsla för frihet och frid (hur luddigt och öppet för missbruk är inte det) så i sådan här fall skyddar den snarast förövarna än offren.

Du blir då polisanmäld av mottagaren för ofredande och olaga hot trots att du inte hotat med våld mot person eller egendom och det bara rör sig om en handfull mejl eller SMS du skickade under en kortare tidsperiod, vars innehåll var en stark moralisk uppmaning om att göra det rätta och försök att få mottagaren att inse hur stor skada denne ställt till med.

Du blir sedan fälld för det p.g.a en förundersökningsledare, åklagare och tingsrätt som beter sig så partiskt, spekulativt och känslomässigt att man kunde tro de kastat ut både lagboken och sitt sunda förnuft genom fönstret, eller för att de kanske är bekanta med målsägaren för sånt kan också hända på mindre orter.

Dessutom vägrar hovrätten ta upp ert mål till förnyad prövning då ni bara blev dömd till bötesstraff, så ni är i praktiken helt körda och kommer få leva med att bli stämplad som en galen våldsverkare resten av livet.

Då har personen ifråga lyckats förstöra ditt liv dubbelt för nu tror alla även att du är en galen våldsverkare och börjar behandla dig som en icke-människa.

Personer ni av god skäl skickar arga mejl eller SMS till kan ibland vara överkänsliga utan att ni visste om det och överreagerar, och i andra fall ha starka motiv om än inga verkliga skäl till att polisanmäla er och ljuga ihop en story om den rädsla och kränkning de känner för att själv slippa bli avslöjade som lögnare.

Ha detta i åtanke så länge dessa två lagar är så subjektiva och godtyckliga som de är och polisen, åklagare, tingsrätter och hovrätter beter sig lite för känslomässigt och subjektivt i fall som dessa.

Lagen om hets mot folkgrupp missbrukas för att tysta kritiker mot islam, invandring och invandrarrelaterad brottslighet och liknande saker

”I Sverige använder just nu flera politiskt korrupta lagutövare HMF-lagen som ursäkt för att tysta och lagföra kritiker av religionen Islam men är det lagligt använda HMF på det vis åklagare nu försöker?”

”Att använda HMF-lagen för att tysta debatt om religionen Islam ser ut strida mot svensk grundlag och de tjänstemän inom åklagarmyndigheten som använder sin position för att missbruka svensk lag begår brottet tjänstefel”

Är HMF laglig?

Att det sen finns politiskt korrupta lagutövare som använder sitt ämbete till politisk aktivism och försöker tysta all kritik och debatt gällande islam och invandring och stämpla det som hets mot folkgrupp som är en annan sak, och bara ytterligare ett tecken på att olika former av korrumperat beteende är ett problem inom rättsväsendet.

Det är alltså tillåtet att så länge man förhåller sig objektiv och försöker vara faktabaserad kritisera både islam, massinvandring och invandrarrelatera brottslighet så länge man inte gör för svepande och kränkande uttalanden, som jag inte tänker ge exempel på av juridiska skäl.